Vem var Agnes?
Agnes var en kontroversiell författare på sin tid. I sina romaner lyfte hon fram teman som fortfarande utmanar och väcker debatt, till exempel kvinnors rätt, sexualmoral, homosexualitet och psykisk ohälsa. Agnes von Krusenstjerna skrev sjutton romaner, flera novellsamlingar, kåserier, dikter och resereportage. Hennes romaner har getts ut i nyutgåvor och räknas idag till den svenska litteraturens klassiker.
Hon var dotter till Ernst och Eva von Krusenstjerna och yngst av fyra syskon. Familjen flyttade till Gävle när hennes far blev chef för Hälsinge regemente. De flyttade in i huset på Staketgatan 1, i hörnet mot Engelbrektsgatan, och bodde där under åren 1902–1909. Huset står kvar än idag.
Agnes började på privata Själanderska flickskolan när hon var 8 år. Byggnaden ligger fortfarande vid Rådhusesplanaden, mitt emot Vasaskolan. På slottet bodde hennes morbror Hugo Hamilton, som var landshövding. Där lekte Agnes med sina kusiner och i en av sina böcker berättar hon om en bal på slottet.
När Agnes far går i pension är hon 15 år och familjen flyttar till Stockholm. Men Agnes kommer tillbaka till tiden i Gävle i sina böcker.
Agnes von Krusenstjerna debuterade 1917 med romanen ”Ninas dagbok”. Hon fick sitt stora genombrott på 1920-talet med de självbiografiskt inspirerande romanerna om flickan Tony.
Hennes andra romanserie är släktkrönikan ”Fröknarna von Pahlen”, som även den skapade stor debatt. Detta ledde till Krusenstjernafejden, eller von Pahlenfejden (1933–1935). En central aspekt i debatten var kvinnors rättighet att uttrycka sig fritt och kampen kring en friare sexualmoral.
Agnes gifte sig med översättaren och författaren David Sprengel och de levde tillsammans i Stockholm fram till hennes död den 10 mars 1940. Agnes dog av en hjärntumör och ligger begravd på Norra kyrkogården i Solna.
Böcker av Agnes
Agnes von Krusenstjerna skrev drygt 17 romaner, noveller, kåserier och dikter.
Trioligin om Tony
Hon skildrar Gävle i boken ”Fattigadel” i trilogin om Tony:
- Tony växer upp (1922)
- Tonys läroår (1924)
- Tonys sista läroår (1926)
Böckerna handlar om Tony, en ung, adlig flicka på väg att bli vuxen. Böckerna chockerade sin samtid med sin ocensurerade rättframhet.
Hon kallade staden för Ramstaden. Det finns även skildringar i böckerna av interiörer från huset som familjen bodde i på Staketgatan 1 och från Gävle slott, där hennes morbror var landshövding.
Fröknarna von Pahlen
Hennes andra romanserie heter ”Fröknarna von Pahlen” och är i sju delar och skrevs 1930–1935. Det är en släktsaga om några kvinnors liv under första världskriget. Serien innehåller skildringar av samlag, homosexualitet och incestmotiv. De var för sin tid mycket frispråkiga och startade Krusenstjernafejden, eller Pahlenfejden, som pågick åren 1933–1935. Det var en intensiv debatt i Sverige kring diktning, sexualitet och moral.
Fattigadel
I Agnes romansvit Fattigadel möter du Agnes alter ego Viveka von Lagercrona. Agnes skrev romansviten 1935–1938.
I romansviten Fattigadel:
- Fattigadel (1935)
- Dunklet mellan träden (1936)
- Dessa lyckliga år (1937)
- I livets vår (1938)
Du kan låna de mest kända verken av Agnes på våra bibliotek.
Citat i Agnes Kulturhus
Det finns tre citat från Agnes böcker på tre glasväggar i kulturhuset.
Böcker och filmer om Agnes
Agnes liv och författarskap skildras i böcker och filmer. Ett urval:
- ”Från verklighetens stränder” – Om Agnes von Krusenstjernas liv och diktning av Anna Williams.
- Sanningen om kvinnorna – en läsning av Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen av Birgitta Svanberg.
- Biografin över Agnes von Krusenstjerna – är skriven av Olof Lagercrantz och är en doktorsavhandling. Den utkom 1951 och finns som e-bok och i tryck.
- Filmen Amorosa – Filmen berättar historien om den omdebatterade Agnes von Krusenstjernas liv under åren 1913–1930 och om hennes äktenskap med den fjorton år äldre författaren David Sprengel. Filmen regisserades av Mai Zetterling och hade premiär 1986. Skådespelarna Stina Ekblad och Erland Josephson belönades med Guldbaggar för sina insatser. Du kan se filmen gratis via cineasterna.se. Du använder ditt lånekort på Gävle bibliotek.
