Inledning och vision

Det här dokumentet beskriver hur Polhemsskolan arbetar för att främja elevernas trygghet och lika rättigheter. Som skola har vi en skyldighet att målinriktat och aktivt förebygga och åtgärda kränkningar, trakasserier och diskrimineringar enligt grundlag, skollag samt diskrimineringslag. Dokumentet riktar sig till alla som arbetar och verkar på Polhemsskolan: elever, lärare, assistenter, rektorer, vaktmästare, kuratorer, studievägledare, skolsköterskor, administrativ personal, kost- och städpersonal och all annan personal som befinner sig på skolan.

Vi arbetar varje dag för att alla elever ska känna trygghet, delaktighet och lust att lära. Vi vill skapa en miljö där empati, hänsyn och ömsesidig respekt präglar vår vardag. Polhemsskolan ska vara en skola fri från trakasserier, diskriminering och kränkande behandling där eleverna känner sig sedda.

Polhemsskolan är en skola med mångfald. I skolans lokaler vistas elever från introduktionsprogram och anpassad gymnasieskola sida vid sida med elever från högskoleförberedande program och yrkesprogram. Polhemsskolan ska vara en attraktiv arbetsplats och eleverna ska känna trygghet och glädje i en stimulerande, trygg och utvecklande lärandemiljö.

Alla på skolan markerar sitt ställningstagande samt reagerar och agerar direkt på diskriminering och kränkande behandling. På vår skola behandlar vi varandra med respekt.

Polhemsskolans värdegrund bygger på alla människors lika värde utifrån lagstiftning (Skollagen, Diskrimineringslagen  och FN:s barnkonvention samt läroplaner.

Vi tar stöd av Gävlemodellen i utformandet av värdegrundsarbetet. Gävlemodellen är en metod utformad av Högskolan i Gävle, Utbildning Gävle och BIG (Brottsförebyggarna i Gävle). Gävlemodellen innehåller arbetssätt för att förebygga, upptäcka och hantera kränkningar genom ett långsiktigt arbete baserat på forskning och lagstiftning. På skolan finns ett trygghetsteam bestående av personal från alla program för att säkerställa att hela skolan är delaktig i arbetet mot kränkningar.

Trakasserier, diskriminering och kränkande behandling

I skollagen och läroplanen används begreppet kränkande behandling som ett samlingsnamn för olika former av kränkningar. Vi väljer att fortsättningsvis i detta dokument använda begreppet kränkande behandling/kränkning.

En kränkning är en handling där förövarens avsikt är att tillfoga skada eller obehag. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

Kränkningar kan vara:

• Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
• Verbala (t.ex. att bli hotad, att bli kallad för öknamn/skällsord)
• Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, bli förlöjligad)
• Text eller bilder (t.ex. genom klotter, lappar och sociala medier).

Diskriminering innebär att en person behandlar en annan person eller grupp sämre än andra och att detta har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling (enligt diskrimineringslagen 2008:567) gäller:

Ingen elev på Polhemsskolan ska utsättas för diskriminering på grund av:

• Kön: Elever på Polhemsskolan ska behandlas lika oavsett om de är pojke eller flicka.
• Könsöverskridande identitet eller uttryck: Ingen elev på Polhemsskolan ska utsättas för diskriminering på grund av sitt mentala kön, självupplevd könsbild eller sitt sociala kön.
• Etnisk tillhörighet: Ingen elev på Polhemsskolan ska utsättas för diskriminering på grund av etnisk tillhörighet.
• Sexuell läggning: Ingen elev på Polhemsskolan ska utsättas för diskriminering på grund av sexuell läggning.
• Religion eller annan trosuppfattning: Ingen elev på Polhemsskolan ska utsättas för diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning.
• Funktionsnedsättning: Ingen elev på Polhemsskolan ska utsättas för diskriminering på grund av funktionsnedsättning.
• Ålder: Ingen elev på Polhemsskolan ska utsättas för diskriminering på grund av ålder.

Förebyggande arbete

För att skapa en trygg skolmiljö görs följande:

• Polhemsskolan arbetar utifrån Gävlemodellen för att skapa en trygg skolmiljö.
• Skolan är indelad i programarbetslag vilket skapar förutsättningar för nära relationer med elever.
• Under läsåret diskuteras regelbundet det aktuella läget i klasser och för enskilda elever för att fånga upp olika behov.
• Alla elever har en mentor.
• Eleverna har mentorstid och elevråd där trivsel, närvaro, normer och värderingar diskuteras.
• På utvecklingssamtal diskuteras elevers trivsel i klassen och på skolan.
• I början av åk 1 har alla elever inskolning för att på så sätt lära känna både lärare och klasskamrater.
• Vi genomför en elevenkät en gång om året gällande trivsel och kränkningar. Enkäten analyseras av elever och personal.
• På skolan finns trivselregler.
• Vi har ett trygghetsteam på skolan som träffas en gång i månaden.
• Vi har ett nära samarbete med Drogfri skola.
• Alla elever i åk 1 träffar skolsköterska för ett hälsosamtal.
• Lokalerna genomsöks med hund en gång per läsår.
• Alla programarbetslag utvärderar varje år arbetet som gjorts kring kränkningar och utvecklar arbetet inför nästkommande läsår.
• Möjlighet till stöd finns att få från den centrala elevhälsan bl.a. psykologkontakt.
  Skolan har elevhälsoteam som består av olika professioner såsom skolsköterska, kurator, speciallärare, studie- och yrkeslärare och skolledare som i huvudsak arbetar sektorsvis med olika elevärenden. Elevhälsoteamet träffas varannan vecka, samt PEHT två gånger per termin.
• Relationsskapande aktiviteter, framför allt inom programmen.
• Vi kommer igång med schema, struktur och ramen tidigt vid läsårstart.
• På Polhemsskolan finns medarbetare som har utbildning MVP dock inte inom anpassade gymnasieskolan. Det är en målsättning att utbilda några medarbetare.
• ”Tjej- killgrupper” där man träffas varannan vecka.
• Personal finns tillgängliga vid varje matsituation.
• Klassråd (1 gång/månad), elevråd (2-3 ggr/termin)
• Trygghetsvandring ( V.40-V.43)
• Individanpassningar, t ex individuella scheman, självständighetsträning.
• Rastvärdar som finns ute vid alla raster. Bemannat rastrum för nationella programmen på anpassade gymnasieskolan.
• Skapa en organisation som främjar det relationella perspektivet så som personalkontinuitet i programmen och förtrogenhet i lärmiljön.
• Informera övriga gymnasiet om vad särskolan samt Intellektuell funktionsnedsättning innebär. (hösttermin)
• Kompetensutvecklande insatser inom hedersrelaterat våld och förtryck för personalen.
• Kompetensutvecklande insatser riktat mot resurspedagoger ( 4 tillfällen)

Arbetsgång vid utredande och åtgärdande arbete

All personal på skolan ska alltid agera och ingripa när de upptäcker kränkande behandling. Vårt mål är att om elever får kännedom om att någon kränks ska de direkt informera personal på skolan. Det är viktigt att alla på skolan, elever och personal, aktivt reagerar och agerar för att förhindra kränkande behandling. Att tyst stå kvar och iaktta kan uppfattas som att man ger sitt tysta medgivande.

1. Skolan får kännedom om att en elev troligen är utsatt för kränkning.
2. Den som upptäcker en kränkning anmäler till huvudman via länk på kommunens intranät
3. Den som upptäcker pratar med berörd mentor och kommer gemensamt fram till vem som ska ansvara för utredningen. Allt som görs i utredningen ska dokumenteras. Blankett finns på kommunens intranät.
4. Utredningen genomförs genom samtal med berörda elever samt lärare för att samla information. Konkreta råd på hur ett samtal kan genomföras finns i bilaga 1. Trygghetsteamet kan hjälpa till med samtalsförberedelser.
5. Mentor informerar vårdnadshavare.
6. Ansvarig för utredningen följer upp läget kommande dagar. Avstämning sker även på sikt.
7. Om kränkningarna upphör avslutas ärendet och dokumentationen skickas till biträdande rektor.
8. Om kränkningarna inte upphör eller om kränkningarna är av svårare karaktär kan skolans trygghetsteam kontaktas. Enskilda samtal förs med de inblandade eleverna och deras vårdnadshavare. Mentor och biträdande rektor går igenom vad som hänt och samtalar kring nödvändiga förändringar. Informera om var utsatta elever kan vända sig

På mentorstiden meddelas att personalen på skolan önskar att eleverna tar kontakt med någon vuxen på skolan de har förtroende för vid ev. kränkning.

Rutiner för kränkande behandling personal mot elev

Alla vuxna i vår verksamhet har ett gemensamt ansvar att ingripa och meddela elevansvarig lärare om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Vid uppkommen situation ska den som bevittnar situationen göra en anmälan kränkande behandling samt informera personens närmaste chef som skyndsamt påbörjar en utredning.

Biträdande rektor kartlägger orsaken till situationen och vidtar passande åtgärder.

Biträdande rektor ansvarar för eventuell anmälan till yttre instans, tex polisen eller arbetsmiljöverket.

Rutiner för uppföljning

Beslutade åtgärder följs upp vid möte med elev, vårdnadshavare och/ eller berörd personal.
Ansvar: Biträdande rektor

Har åtgärderna haft önskad effekt, dvs. har kränkningarna upphört?
Ansvar: Biträdande rektor

Dokumentation av vilka åtgärder som gjorts och vilken verkan de haft.
Ansvar: Biträdande rektor

Eventuella nya åtgärder tas upp.
Ansvar:  Biträdande rektor

Uppföljning och dokumentation av nya insatser fortsätter tills man konstaterat att kränkningarna har upphört.
Ansvar: Biträdande rektor

Rutiner för dokumentation

Försäkran om att kränkningar upphört görs genom observationer och dokumentation. Uppföljande samtal med elev, vårdnadshavare, personal och biträdande rektor genomförs, varpå ärendet avslutas.
Ansvar för uppföljning: Biträdande rektor.

Se även rutiner för uppföljning.

Rutiner/Förhindra/Utredande och åtgärdande arbete

Beskriv era rutiner för det utredande arbetet och tydliggör vem som ansvarar för utredningen

Rutinen för det utredande arbetet framgår av den lathund som finns. Det är den person som upptäckt kränkningen som ansvarar för att utredningen görs och följs upp. Vid behov så diskuteras det åtgärdande arbetet med trygghetsteamet. Information om rutiner för detta informera elever om på mentorstid och personal på APT. Biträdande rektor informerar personal om aktuella ärenden via programledare. Pågående ärenden finns hos den som utreder, anmälan finns hos biträdande rektor. Avslutade ärenden förvaras hos biträdande rektor som också avslutar ärendet på Ankaret.

Beskriv era rutiner för det åtgärdande arbetet

I utredningen beskrivs vilka åtgärder som ska ske. Grundläggande åtgärder är:

• Samtal med den som är utsatt och den som utsätter.
• Arbete i undervisningsgrupper utifrån vad som framkommit i utredningar (utan att vara ärendespecifik).
• Samtal med vårdnadshavare om eleven är under 18år
• Nästa steg kan vara samtal med biträdande rektor.

Om disciplinära åtgärder blir aktuella lämnas ärendet till biträdande rektor/rektor.

Beskriv hur ni informerar elever och personal om rutiner i det utredande och åtgärdande arbetet

APT, arbetslagsmöte, mentorstid och i enskilda samtal med elever som är aktuella i utredningar.

Beskriv era rutiner för information om aktuella ärenden

Biträdande rektor går igenom vilka anmälda kränkningar som finns på respektive program på programledarmöte.

Bedömning av vilken information som kan lämnas vidare till personal görs av biträdande rektor i EHT.

Beskriv era rutiner för dokumentation av det utredande och åtgärdande arbetet

Alla dokumenteras i utredningsdokumenten på Ankaret ”kränkande behandling”

Konkreta råd på hur samtal kan genomföras

Enskilt samtal med den utsatte

Om det är möjligt bör man vara två personal vid dessa samtal då en kan leda samtalet och den andra föra anteckningar. Varje ärende är unikt och alla ska agera på ett flexibelt sätt utifrån situationen. Tala lugnt men med allvar i tonen, var konkret och tydlig. Lyssna till den utsattes historia och dokumentera samtalen. Visa att skolan tänker ta itu med detta, att den utsatte kan lita på att det nu kommer att hända något. Den utsatte är ofta rädd för att berätta eftersom man tror att det då kommer att bli värre. Berätta därför först hur ni kommer att agera, till exempel att ni inte kommer att gå in i klassen och peka ut de inblandade. Om eleven är omyndig ska elevens vårdnadshavare informeras.

Enskilt samtal med de inblandade

Samtala enskilt med var och en. För att samtalen ska bli så effektiva som möjligt, är det viktigt att inte förbereda de inblandade så att de hinner bygga upp en strategi och ett försvar. Man kan till exempel inleda samtalen med: ”Jag vill tala med dig för att en annan elev på skolan känner sig utsatt, förstår du vad det gäller?”

Redogör klart och tydligt för fakta och tala om vad ni vet. Det händer ofta att man får reaktionen att: ”Det är ju inte bara jag”. Svara då helt enkelt: ”Nej, det vet vi också, men nu är det dig vi pratar med. Vi ska prata med de andra också”.

Tala om vad ni tycker om kränkande behandling. Att markera sitt ställningstagande är viktigt, att skolan inte på några villkor accepterar någon form av kränkande behandling. Detta görs utan att moralisera.

Säg till de inblandade att skolan nu tänker se till att det här tar slut. (”Du kan lita på att vi kommer att göra allt för att kränkningen ska upphöra.”) Det är en fördel att använda ”vi” för att visa att detta är skolans angelägenhet.

Ge inblandade chans att ge förslag på vad de tänker göra för att kränkningarna ska upphöra. Det bästa är om eleven själv kan komma med lösningar, eftersom det ofta är mer effektivt. De förslag som framkommer antecknar samtalsledaren, för att kunna följa upp att förslagen efterlevs. Om eleven inte vet vad hen kan göra, lämna utrymme för reflektion innan nästa fråga ställs. Om det ändå dröjer, fråga om hen kan göra något åt det som hen gjort mot den utsatte. Samtalet avslutas med att man bestämmer träff de närmaste dagarna för att se om förslaget genomförts.

Alla samtal med de inblandade måste föras i nära anslutning till varandra. Det är bra om de inblandade inte ges möjlighet att prata med varandra. Ta ingen hänsyn till om det skulle bli rast emellan.

Hemmet kontaktas (För elev under 18 år)

Vårdnadshavare har rätt att veta vad som sker med deras barn i skolan. Samtal med vårdnadshavare är också viktigt för att kunna ge stöd och hjälp samt för att säkerställa att det blivit en förbättring. Samtalet med hemmet sker lämpligen på kvällen efter det första samtalet.  För att inte de inblandades vårdnadshavare ska hamna i försvarsställning och säga: ”nej, nej, inte mitt barn inte”, är det viktigt att lägga fram detta så positivt som möjligt, t.ex. ”X har varit jobbig för Y under ett tag nu, men nu har X lovat att sluta och det kommer att bli bra nu”.

Kontinuerlig uppföljning

Att upprepa samtalen de följande dagarna är nödvändigt så att alla inblandade förstår att skolan håller dem under uppsikt. Vid varje nytt samtal kollar man att löftena hålls och om eleven har fler förslag. Under den tiden kan det komma förslag på vad som kan göras för att den utsatte ska komma in i gemenskapen. Efter 3 – 4 dagars samtal kan det långsamt bli glesare mellan samtalen, dock är det bra att kontrollera någon gång i veckan till terminens slut. Informera de inblandade om att samtliga undervisande lärare i klassen kommer att informeras och i fortsättningen hålla noggrann kontroll på situationen i klassen.

Stöd för den utsatte

För att återfå sin självkänsla är det mycket viktigt att få stödsamtal parallellt med att läraren försöker stärka elevens status i klassrummet.

Stöd för de inblandade

Även de inblandade behöver stöd för att kunna bryta sitt negativa beteende.