Grannyttrande
Vid ansökningar om bygglov, marklov och rivningslov eller förhandsbesked bedömer handläggaren om grannar eller sakägare berörs och därmed får möjlighet att yttra sig i ärendet, ett så kallat grannyttrande. Grannyttranden är en del av underlaget som används för att ta fram kommande beslut.
Du som granne får möjlighet att lämna yttrande:
- om fastigheten där åtgärden planeras ligger inom detaljplanelagt område och åtgärden avviker från detaljplanens bestämmelser.
- om fastigheten där åtgärden planeras omfattas av områdesbestämmelser och åtgärden avviker från områdesbestämmelserna eller om åtgärden inte är reglerad i områdesbestämmelserna.
- om fastigheten där åtgärden planeras ligger utanför detaljplan och områdesbestämmelser. Undantag från denna regel gäller byggnationer av komplementbyggnader, mindre tillbyggnader eller fasadändringar tillhörande en- och tvåbostadshus.
Vid ansökningar där den planerade byggnationen följer gällande detaljplan eller områdesbestämmelser, finns det inget krav enligt Plan- och bygglagen att du som granne ska få möjlighet lämna dina synpunkter innan bygglovet beviljas. På samma sätt finns det inga krav för kommunen att kontakta grannar vid bygglovsbefriade åtgärder.
Läs mer om grannyttrande på Boverkets webbsida.
Möjlighet att lämna in synpunkter
Om du ges möjlighet att yttra dig i ett ärende, kommer den ansvariga handläggaren att skicka en remiss till dig antingen via brev eller digital post. Remissen innehåller information om den planerade åtgärden samt instruktioner om hur och när du kan lämna eventuella synpunkter till kommunen.
En remiss kan även gå ut till andra sakägare, exempelvis verksamheter eller myndigheter som Trafikverket, Länsstyrelsen, Räddningstjänsten eller kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning.
Information om beslut om lov
Efter att ett beslut har tagits blir du som granne informerad. Beslutet kungörs också i Post- och Inrikes Tidningar.
Överklaga ett beslut om lov
Om du vill överklaga ett bygglovsbeslut behöver du eller ditt ombud lämna in det skriftligt till kommunen. Tiden du har på dig för att överklaga varierar beroende på om du blivit delgiven och hur du blivit delgiven. Normalt har du:
- tre veckor på dig från den dag då du anses har tagit del av beslutet
- fyra veckor från det att beslutet kungjordes i Post- och inrikes tidningar om du inte blivit delgiven.
När en överklagan har kommit in prövar Gävle kommun enbart att den inkommit i rätt tid. Därefter lämnar vi över den till Länsstyrelsen Gävleborg som beslutar om en överklagan ska bifallas eller avslås. På Boverkets hemsida kan du läsa mer om överklagan och vad den ska innehålla.
Olovliga byggnader och ovårdade tomter
Kommunen har ansvar för att agera om en åtgärd som kräver lov eller anmälan påbörjas utan att handlingar lämnats in eller fått startbesked. Kommunen ansvarar också för tillsyn av ärenden i efterhand, till exempel olovliga byggnationer, förfallna byggnader, ovårdade tomter och trafikfarlig växtlighet.
Du som granne har möjlighet att ta reda på om lov finns för en byggnad, en rivning eller ett markarbete. Du kan även skicka in en anmälan om olovligt byggande eller ovårdad tomt till oss. Läs mer om olovligt byggande och kommunens ansvar här.
Konflikter kring fast egendom
Många konflikter mellan grannar handlar om frågor som inte regleras av plan- och bygglagen utan kan lösas med hjälp av jordabalken, som definierar vad som är fast egendom och vad som tillhör en fastighet och byggnad. Ett exempel på fast egendom kan vara ett träd vars grenar hänger över tomtgräns. Läs mer om jordabalken på Sveriges riksdags webbsida.
Gävle kommun har inte befogenhet att medla mellan två privata parter om fast egendom.
Störande buller
Buller som stör din bostadsmiljö kan komma från många olika platser och verksamheter. Om du känner dig störd ska du först kontakta den som orsakar eller ansvarar för oljudets källa. Det kan vara en byggherre eller platschef på en byggarbetsplats, ansvarig väghållare eller en granne. Om det inte hjälper kan du anmäla bullerstörning till Gävle kommun.