Naturvetenskap och teknik för alla
Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) är ett utvecklingsprogram inom naturvetenskap, teknik och matematik. Gävle kommun är medlem i NTA skolutveckling där NTA-konceptet innebär kompetensutveckling för pedagoger och tillgång till engagerande undervisningsmaterial som bygger på vetenskapliga arbetssätt.
NTA ger pedagogerna redskap att vägleda barn och elever genom experiment, uppdrag och faktasökning. Målet är att väcka nyfikenhet, lust att lära och bidra till ökade kunskaper hos barn och elever inom de olika ämnena.
Arbetet med NTA-konceptet sker inom förskola och grundskola.
Det här är NTA
Inom NTA jobbar pedagogerna med olika teman som utgår från kursplanen i ett eller fler av ämnena; biologi, fysik, kemi, teknik och matematik. Varje tema innehåller utbildning för pedagogen, tydliga lärarhandledningar och material som behövs för undervisning i det aktuella temat.
Läs mer om NTA – skolutveckling inom naturvetenskap, teknik och matematik.
Bättre skolresultat med NTA
Studier visar att elever som undervisas enligt NTA-konceptet får bättre skolresultat i NO, teknik och matematik jämfört med andra elever.
Läs mer om forskningen som visar att elever får bättre skolresultat med NTA.
Ljungbergsfonden
Ljungbergsfonden har beviljat medel till Gävle kommun för investeringar i NTA: s kvalitetssäkrade undervisningsmateriel. Ljungbergsfonden gör det möjligt för Gävle kommuns förskolor, grundskolor och gymnasieskolor att starta projekt som har som mål att öka intresset för och kvalitén på naturvetenskapliga och teknikorienterade utbildningar.
Mer information om Ljungbergsfonden.
Aktuella projekt inom naturvetenskap och teknik
Mellan 2017 – 2022 pågår olika treåriga naturvetenskap- och teknikprojekt som är utvecklingsarbeten i Utbildning Gävle. De drivs av lokala NT-projektkoordinatorer/lärare på förskolor, grundskolor och gymnasieskolor och har sin utgångspunkt i tidigare förstudier om behov och utvecklingsområden.
Syftet är att utveckla undervisning och lärande genom ökat elevinflytande och i det ingår en tydlig progression och medvetenhet om NTA-undervisning från förskolan, grundskolan och med koppling till gymnasieval inom naturvetenskap och teknik.
Projekten är långsiktiga och ingår i ordinarie undervisning vilket skapar en kontinuitet och likvärdighet mellan förskolor och skolor. Projekten ger en fortsatt möjlighet att utveckla aktiviteter och samarbete med omgivande samhälle, vilket är viktigt för elevernas förståelse för framtida studie- och yrkesval.
Projektet omfattar Gävles kommuns kommunala förskolor och syftar att utveckla undervisning till genomgående hög kvalitet inom de olika ämnesområdena kemi och fysik samt teknik genom perspektivet lärande för hållbar utveckling. En viktig del är att stärka förskollärarens roll, genom bland annat kollegial kompetensutveckling.
Genomförs under perioden augusti 2021 – maj 2024.
Effekter från projekt
- Elever har fått ökat inflytande över undervisningen.
- Elever används som referensgrupp.
NO- och teknikundervisningen utgår allt mer från samhällsförankring/ämnesintegrering. - En tydlig progression har arbetats fram mellan årskurser och stadier.
- Digitalisering/programmering ingår i NO/teknikundervisningen.
- Lärare arbetar aktivt för varierad undervisning.
- Skolor utrustas och använder spetsutrustning, materiel och teknik.
- Mötesplatser skapas där elever och lärare ges möjlighet att utforska ny teknik, i samarbete med Högskolan i Gävle.
- Skolledare har god kännedom om projekten och ger förutsättningar för genomförande.
- Skolledare synliggör, följer upp och utvärderar insatser och resultat.
Teknikerjakten
Teknikerjakten är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, Gävle kommun och Älvkarleby kommun med syftet att öka intresset för teknik och naturvetenskap. Teknikerjaktens skolprojekt har gjort det möjligt för skolor inom Gävle kommun att kunna köpa in utrustning, material eller annat som bidrar till att utveckla undervisningen.
Exempel på projekt inom förskola och skola
Inom Södra förskoleområdet har pedagogerna använt sig av webbägg i undervisningen.
Webbägg är en webbkamera som kan förstora upp till 40 gånger och som kopplas till en dator eller läsplatta för att få upp bilden på en skärm.
Med webbäggen kan pedagogerna skapa gruppaktiviteter där de tittar på bilderna tillsammans med barnen och reflekterar och resonerar kring vad de har upptäckt. Men barnen kan även på egen hand använda äggen för att utforska sin omgivning.
Målet med projektet är att barnen med stöd av pedagoger ska utmanas att utforska, reflektera och samtala kring naturvetenskapliga fenomen.
Att använda webbäggen i undervisningen i förskolan bidrar till
- att skapa aktiviteter som bidrar till nyfikenhet och intresse för naturvetenskap och teknik i förskolan
- att digitalt och praktisk få prova tekniska problem, lösningar och slutsatser
- att barnen tillsammans med andra får uppleva och utforska
- en ökad målfyllelse för förskolan.
Eleverna på Milboskolan programmerar robotar och det har de gjort sedan några år tillbaka. Genom projektmedel från Teknikerjakten har skolan kunnat köpa in teknik för programmering som till exempel Blue-Bots, Micro:bits, Lego Education WeDo och Spike.
Lego Education Spike vänder sig till elever från årskurs 5 och uppåt och innebär att eleverna själva bygger olika robotar som de sedan programmerar att göra olika saker.
Utöver att programmering ger eleverna kunskap i teknik och logiskt tänkande innebär det också övning i matematik och att läsa och förstå instruktioner. Att samarbeta och komma på gemensamma lösningar får de också träna på då uppgifterna ofta görs i grupp.
Elever i årskurs 5 programmerar Spike
Eleverna om att lära sig programmera:
”Det är byggandet som är roligast – och att programmera så de rör sig”
”Man får lära sig att förstå instruktionerna och det är kul att jobba tillsammans”
”Känslan när man får saken man har byggt att funka och göra det man vill – den är bäst!”
Projekten innebär kompetensutveckling för lärare
Cathrine Klasenius, lärare vid Milboskolan har tack vare finansiering från Teknikerjakten utfört flera olika projekt inom programmering – bland annat det med Lego Education Spike som är det senaste och högsta nivån hittills.
Catrin brukar beskriva sin kompetensutveckling inom området som en ”programmeringsresa”. På den resan har hon gått från att inte veta så mycket alls om programmering till att känna att det är något som hon behärskar riktigt bra och kan undervisa i på ett inspirerande sätt. Dessutom delar hon gärna med sig av sin kunskap till andra kollegor och skolor när det är möjligt.
Det var lite nervöst och inte helt enkelt från början att lära sig programmering och visst stöter jag på problem fortfarande, men då löser vi det tillsammans, jag och eleverna. Vi lär verkligen av varandra, lärare till elev, elev till elev och även elev till lärare, säger Catrin.
Andra genomförda programmeringsprojekt på Milboskolan
- Pilotklass i Micro:Bit
- We Do 2.0 – för förskoleklass till årskurs 4
- Lego Mindstorms – för årskurs 3-6