Arbetet mot våldsbejakande extremism

Detta är våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som förespråkar våld för att uppnå ett ideologiskt mål.

Våldsbejakande extremistiska grupper utgör ett hot mot demokratin och kan ta sig uttryck på olika sätt. Det kan exempelvis handla om att trakassera, hota eller skada andra människor. Det kan också handla om att genom olika medel stödja, planera eller uppmana andra att utföra ideologiskt eller religiöst motiverade våldshandlingar.

Säkerhetspolisen bedömer att det finns tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige idag

• våldsbejakande islamistisk extremism
• våldsbejakande vit makt-miljö
• våldsbejakande autonom miljö

Gävle kommun samarbetar med andra myndigheter

Gävle kommun arbetar för att förebygga och förhindra att våldsbejakande extremistiska grupper är verksamma i kommunen. För att lyckas med detta samarbetar vi med andra samhällsaktörer och myndigheter.

Om IS-återvändare – beredskapen i Gävle

Vi får en del frågor om Gävle kommuns arbete runt detta och hur beredskapen ser ut. En aktuell fråga inom området som rör våldsbejakande extremism är frågan om så kallade IS-återvändare, de individer som vill återvända till Sverige efter att ha anslutit sig till Islamiska Staten. Här besvarar vi några av frågorna.

Det är Säkerhetspolisens ansvar att kartlägga

Det är Säkerhetspolisens ansvar att kartlägga och följa var de svenska så kallade IS-återvändarna bosätter sig om de skulle välja att återvända till Sverige. Man kan inte säga att dessa personer har, eller kommer att, återvända till samma kommun där de var folkbokförda när de lämnade Sverige.

Enligt Säkerhetspolisen finns det våren 2019 omkring 100 svenskar kvar i konfliktområdet. Man räknar med att det under 2019 kommer att vara ett fåtal som återvänder till Sverige.

Polisen anmäler till socialtjänsten om minderåriga

Om minderåriga barn till IS-återvändare kommer till Gävle får socialtjänsten kännedom om det genom Polismyndigheten. De är skyldiga enligt svensk lagstiftning att göra orosanmälningar till socialtjänsten, och det finns ett väl fungerande samarbete med Polismyndigheten kring detta.

Socialnämnden fattar beslut om minderåriga

Det innebär att socialnämnden inom fjorton dagar efter det att anmälan inkommit från polisen ska fatta beslut om man ska inleda en utredning eller inte. Vid anmälan görs en bedömning om det finns behov av ett omedelbart skydd för barnet. Det finns inte samma skyldighet för myndigheter att anmäla till kommunen om vuxna återvändare.

Säkerhetspolisen träffar alla vuxna återvändare

Säkerhetspolisen genomför samtal med alla som återvänder till Sverige. Om det finns anledning att anta att brott har begåtts inleds en förundersökning. Säkerhetspolisen utreder terroristbrott och Polismyndigheten utreder brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, samt annan brottslighet.

Gävle kommun arbetar tillsammans med många andra

Gävle kommun har inte ensamt ansvar för individer som är involverade i våldsbejakande extremism. Även Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, hälso- och sjukvården, skolor och andra statliga myndigheter har ansvar för dessa individer. Vi har regelbunden kontakt med Polisen i Gävle, andra kommuner och myndigheter för att gemensamt arbeta med frågor som denna.

Gävle kommun är redan idag beredd att inom den ordinarie verksamheten hantera de IS-avhoppare som eventuellt kommer till oss. Vi arbetar utifrån svensk lagstiftning med tillhörande föreskrifter och kommunens riktlinjer för att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism.

Socialtjänstens ansvar för vuxna

Socialtjänstens ansvar för vuxna bygger till största delen på frivillighet och motivation hos den enskilde. Det är inte kommunens uppdrag att arbeta uppsökande gentemot vuxna, men däremot kan kommunen på olika sätt komma i kontakt med vuxna som själva söker olika slags stöd, eller har det svårt.

Alla som jobbar med barn har skyldighet att anmäla

De som arbetar med barn och unga har en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det gäller bland annat Polismyndigheten, skolan och socialtjänsten. När det görs hanterar socialtjänsten dessa ärenden enligt lagstiftningen och gällande riktlinjer.

Läs mer om våldsbejakande extremism

På sidan Center mot våldsbejakande extremism (CVE) kan du läsa om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism på nationell, regional och lokal nivå.
Sidan vänder sig till dig som:

• söker kunskap om våldsbejakande extremism
• söker råd och stöd i din yrkesroll gälland vålds­bejakande extremism
• Är intresserad av myndighets­samverkan mot vålds­bejakande extremism

Så här kontaktar du oss

Orostelefonen hos Rädda Barnen

Om du är orolig att någon du känner dras till en extrem rörelse eller ideologi kan du också ringa 020-100 200 anonymt och kostnadsfritt för att få stöd och råd.

Du kan även få mer stöd och råd på deras webbplats orostelefonen om radikalsering.