Idrotten hade ett tidigt genombrott i Gävle, till stor del tack vare stadens internationella handelsförbindelser via sjöfarten. Stadens första idrottsföreningar, Gävle Gymnasie IF och Gefle IF, bildades redan 1882. Någon egentlig idrottsplats fanns inte då, istället använde man Läroverkets gårdsplan för idrottsutövning. Löpartävlingar ordnades också i Stora allén i Stadsträdgården, dagens Agnes von Krusenstiernas allé.
1903 invigdes Strömdalens idrottsplats här. Idrottsanläggningen bestod till en början av en fotbollsplan, kast- och hoppbanor samt tennisgård och löpbana. Strömvallen, som var av modernare slag, invigdes 1923 efter ritningar av arkitekt Erik Vestergren. Han hade hämtat idéer från Stockholms stadion när han ritade läktaren i tidstypisk 1920-talsklassicism. Störst uppmärksamhet har Strömvallen kanske fått inom friidrotten under början av 1940-talet, då arenan var medel och långdistanslöparens Gunder Häggs hemmaarena. Läktarna fylldes under Häggs storhetstid, då han var näst intill oslagbar i sina distanser. Sedan 1984 används Strömvallen som en renodlad fotbollsanläggning.
På Länsmuseet Gävleborgs webbplats kan du se en karta som visar var Gävleskyltarna är utplacerade.