Här har inte alltid funnits ett torg. Under slutet av 1600-talet hörde denna plats till stadens yttre delar och här hade stadens borgare sina kåltäppor och små planteringsland. Under 1700-talet växte staden och gårdar började uppföras på platsen. I början av 1800-talet anlades här ett litet torg som genom åren omväxlande kallats Nytorget, Hästtorget, Oxtorget och Brunnstorget.
Utökad torgyta och salutorg
Sommaren 1869 utbröt en brand i en snickarverkstad i hörnet av Norra Slottsgatan och Drottninggatan. Branden spred sig snabbt och ödelade nästan hela den norra stadsdelen med över 500 gårdar och en mängd andra byggnader. 8000 människor blev bostadslösa. Snabbt påbörjades dock uppbyggnaden av staden och den tidigare torgytan utökades.
Torget blev ett salutorg, men användes under början av 1900-talet även som parkeringsplats. Runt omkring byggdes bankpalats och ståtliga affärsbyggnader. 1939 anlades en busstation på den nordöstra delen av torget och 1943 tog stadsfullmäktige beslutet om torgets nya namn; Stortorget. Domusvaruhuset och Erik Höglunds pyloner är delar som tillkom vid 1973 års omdaning. Busstrafiken flyttades då till Hamntorget.
Dagens torg är utökat mot norr genom att Nygatan knutits samman med den tidigare torgytan. Fortfarande utgör torghandeln en viktig del av stadsbilden. Här finns även ytor för vila, lek och umgänge, liksom en stor öppen plats för konserter och evenemang.
Stortorgets konst
Erik Höglunds Pyloner tillkom 1973 i samband med att Stortorget byggdes om. Skulpturgruppen består av fyra betongpelare som behandlar varsitt tema med utgångspunkt i den lokala historien.
På temat tro har konstnären avbildat Gävles och Hamrånges vapen. Under detta framställs en stadsvy från Norra Slottsgatan före 1869 års stadsbrand. På pylonen med temat vetande och konst syns kunskapens träd samt Adam och Eva, de första människorna. Här skildras även läkarvetenskapens studier av människan. En bildhuggare representerar konsten och musiken symboliseras genom notblad, orgelpipor och en fiol.
Potatisplockare i Hille och timmerflottare symboliserar temat arbete. Avbildad är även P P Waldenström som var gävlelektor, frikyrkoledare, riksdagsman och verksam i Svenska missionsförbundet. På pylonen syns också Gävles två stora keramik- och porslinsindustrier: Bo Fajans och Gefle Porslinsfabrik. Två vapen finns på pylonen: Hilles och Hedesundas.
Temat samhällsbyggnad symboliseras med en kartbild med skog, åker och vatten. Pylonen skildrar stadsbranden 1869 och de miljöer som försvann i branden. På pylonen avbildas Joe Hill som växte upp i Gamla Gefle och emigrerade till USA 1902 där han blev en framstående fackföreningsman, diktare och sångare. Där avbildas även Olov Danielsson som 1901 var den förste socialdemokrat att ta plats i stadens fullmäktige. Segelskeppet på pylonen representerar varvs- och rederiverksamheten. På pylonen finns även Valbos kommunvapen med tre brinnande masugnskrön, som symboliserar bruksorterna Forsbacka, Mackmyra och Tolvfors.
För Stortorget har konstnären Kristina Matousch skapat konstverket Blixtlås (2010). Med sitt verk vill Matousch påminna oss om att det alltid finns något gömt under ytan, och målsättningen har varit att integrera verket med torgets övriga markbeläggning.
På Gävle Konstcentrums webbsida kan du läsa mer om konsten.
På Länsmuseet Gävleborgs webbplats kan du se en karta som visar var Gävleskyltarna är utplacerade.