Oro för ett barn
Om du misstänker att ett barn utsätts för våld, övergrepp eller på annat sätt far illa bör du anmäla det via vår e-tjänst nedanför eller till socialtjänstens mottagningsenhet. Om du anser att faran är akut ska du ringa 112.
Barn kan fara illa i många olika situationer och av en eller flera orsaker. Det kan till exempel handla om hemmiljön eller om barnets eget beteende.
Din oro behöver inte vara bekräftad för att du ska kunna göra en orosanmälan, det räcker med en misstanke. Du gör en anmälan för barnets bästa och för att socialtjänsten ska kunna utreda om din misstanke är befogad eller inte.
Du får råd och stöd
Du kan alltid vända dig till oss på socialtjänstens mottagningsenhet för att rådgöra innan du bestämmer dig för att anmäla oro för ett barn. Utifrån beskrivningen av den oro du känner för barnet eller den unge kan du få råd och stöd.
Berätta inte vem det gäller när du rådgör
Oavsett om du ringer och rådgör som privatperson eller om du arbetar inom en verksamhet med anmälningsskyldighet ska du inte berätta vilket barn det handlar om när du ringer och rådgör. Du behöver inte heller berätta vem du själv är.
Om du arbetar med barn och unga
Om du arbetar i en verksamhet som berör barn och ungdom är du enligt lag skyldig att anmäla oro för ett barn. Det gäller både om du arbetar inom offentlig och privat sektor. Exempel på sådana verksamheter är skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Anmälningsskyldighet betyder att när det finns anledning att misstänka att ett barn far illa måste det anmälas. Anmälans ska göras skriftligt.
Vid akut fara för barnet eller ungdomen kan anmälan göras muntligt och sedan kompletteras med en skriftlig anmälan.
Som anmälningsskyldig kan du inte vara anonym.
Så gör du för att vara anonym
Om du inte har en anmälningsskyldighet har du möjlighet att göra en anonym anmälan. Då ska du inte uppge ditt namn när du kontaktar oss. Du kan inte i efterhand uppge att du vill vara anonym. Tänk på att om du gör en anmälan via din e-postadress är du inte anonym.
Var så utförlig du kan
När du gör en anonym orosanmälan är det viktigt att du så utförligt som möjligt beskriver hur barnet har det och vad din oro handlar om. Det är viktigt eftersom vi inte kan kontakta dig för ytterligare information.
När du anmäler oro för barn
När du bestämt dig för att göra en orosanmälan kontaktar du oss på socialtjänstens mottagningsenhet och berättar vad barnet heter och beskriver barnets situation.
För att få en så tydlig bild som möjligt av hur barnet har det, vad som behöver göras och hur bråttom det är ställer vi följdfrågor. Om du efter att du gjort en anmälan får kännedom om nya och viktiga uppgifter ska du helst anmäla den nya oron.
Vi gör en skyddsbedömning
Samma dag som vi har tagit emot din anmälan gör vi en skyddsbedömning för att avgöra om barnet är i behov av omedelbart skydd eller inte. Vi har fjorton dagar på oss att besluta om vi ska inleda en utredning eller inte.
Under denna så kallade förhandsbedömning har vi enbart kontakt med barnet eller ungdomen, vårdnadshavare och anmälaren. Om situationen är akut inleds en utredning samma dag som orosanmälan kommer in.
Information om bedömningen
Som privatperson har du inte möjlighet att få information om denna bedömning eller få annan återkoppling kring hur vi hanterar din anmälan. Om du lyder under anmälningsskyldigheten kan du få återkoppling om utredning har inletts eller inte. En utredning ska vara klar inom fyra månader.
Så går utredningen till
För att ta reda på vilka behov barnet och familjen har och på vilket sätt vi kan tillgodose dem på bästa sätt gör vi utredningen tillsammans med familjen.
- Vi pratar med vårdnadshavarna om vad som fungerar och vad som inte fungerar i familjen.
- Vi pratar med barnet för att ta reda på hur barnet själv ser på sin situation.
- Vi tar kontakt med andra personer i familjens närhet, till exempel förskola, skola eller sjukvården.
Socialtjänstlagen bygger till stor del på frivillighet, därför leder en anmälan inte alltid till att en familj tackar ja till stöd från socialtjänsten. Det är bara i allvarliga fall som det kan bli aktuellt med en tvångsåtgärd.
Vi har sekretess
Den information som kommer fram under en förhandsbedömning eller en utredning lyder under sekretesslagen. Det betyder att vi inte får lämna ut uppgifter till enskilda eller andra myndigheter utan medgivande från familjen.
Oro för en vuxen
Om du känner oro för en vuxen bör du anmäla det till socialtjänstens mottagningsenhet. Det kallas att göra en orosanmälan. Om du anser att faran är akut ska du ringa 112.
Missbruk och beroende
Om du är du orolig för att någon i din närhet har hamnat i alkoholberoende, drogberoende, spelberoende eller missbruk bör du kontakta socialtjänstens mottagningsenhet och göra en orosanmälan.
Våld
Om du är orolig för att någon i din närhet är utsatt för våld eller kränkningar bör du kontakta socialtjänstens mottagningsenhet och göra en orosanmälan. Du kan också anmäla oro för någon som utövar våld i nära relationer.
Allvarliga riskbeteenden
Om du är orolig för att någon i din närhet utsätter sig för eller är utsatt för andra allvarliga risker bör du kontakta socialtjänstens mottagningsenhet och göra en orosanmälan. Allvarliga risker kan till exempel handla om prostitution eller människohandel. Det kan också handla om grov kriminalitet, till exempel unga vuxna som har kriminalitet som livsstil, gängrelaterad kriminalitet eller våldsbejakande extremism.
Annan oro för en vuxen
Om du är orolig för att någon far illa av andra skäl, kontakta kommunens kundtjänst, 026-17 80 00 så får du hjälp att komma i kontakt med rätt person.
Annan oro kan till exempel handla om att någon i din närhet verkar ha svårt att kunna ta hand om sig själv och kan behöva stöd i sin bostad eller i sin dagliga livsföring.
Du får råd och stöd
Du kan alltid vända dig till socialtjänstens mottagningsenhet för att rådgöra innan du bestämmer dig för att anmäla oro för en vuxen. Utifrån beskrivningen av den oro du känner för den vuxne kan du få råd och stöd.
Berätta inte vem det gäller när du rådgör
Oavsett om du ringer och rådgör som privatperson eller arbetar inom en verksamhet med anmälningsskyldighet ska du inte berätta vilken person det handlar om när du ringer och rådgör. Du behöver inte heller berätta vem du själv är.
Om du arbetar med personer som har ett missbruk
Om du arbetar i en verksamhet som regelbundet kommer i kontakt med personer som har ett missbruk är du skyldig att genast anmäla till socialnämnden om du får kännedom om att någon antas vara i behov av vård enligt LVM.
Inom hälso- och sjukvården är det läkaren som är skyldig att anmäla om läkaren själv inte har möjlighet att ge personen tillfredställande vård och inte heller kan ordna så att personen får den vård som hen behöver på annat håll inom sjukvården.
Anmälan ska göras skriftligt. Vid akut fara för den vuxne kan anmälan göras muntligt och sedan komplettera med en skriftlig anmälan.
Som anmälningsskyldig kan du inte vara anonym.
Så gör du för att vara anonym
Om du inte har en anmälningsskyldighet har du möjlighet att göra en anonym anmälan. Då ska du inte uppge ditt namn när du kontaktar oss. Du kan inte i efterhand uppge att du vill vara anonym. Tänk på att om du gör en anmälan via din e-postadress är du inte anonym.
Var så utförlig du kan
När du gör en anonym orosanmälan är det viktigt att du så utförligt som möjligt beskriver hur den vuxne har det och vad din oro handlar om. Det är viktigt eftersom vi inte kan kontakta dig för ytterligare information
När du anmäler oro för vuxen
När du bestämt dig för att göra en orosanmälan kontaktar du oss på socialtjänstens mottagningsenhet och berättar vad personen heter och beskriver personens situation.
För att få en så tydlig bild som möjligt av hur personen har det, vad som behöver göras och hur bråttom det är ställer vi följdfrågor. Om du efter att du gjort en anmälan får kännedom om nya och viktiga uppgifter ska du helst anmäla den nya oron.
Vi gör en skyddsbedömning
Samma dag som vi tar emot din anmälan gör vi en bedömning för att avgöra om personen är i behov av omedelbart stöd eller skydd. Vi har fjorton dagar på oss att besluta om vi ska inleda en utredning eller inte.
Information om bedömningen
Under denna så kallade förhandsbedömning får vi enbart ha kontakt med personen som anmälan avser och med anmälaren. Som privatperson har du inte möjlighet att få återkoppling om hur vi hanterar anmälan. Om anmälan kommer in från en verksamhet som regelbundet kommer i kontakt med personer som har ett missbruk ska vi alltid inleda en utredning.
Så går utredningen till
En utredning ska vara klar inom fyra månader. För att ta reda på vilka behov personen har och på vilket sätt vi kan tillgodose dem på bästa sätt gör vi utredningen tillsammans med den vuxne. Socialtjänstlagen bygger till stor del på frivillighet, därför leder inte alltid en anmälan till att en person tackar ja till stöd från socialtjänsten. Det är bara i allvarliga fall som det kan bli aktuellt med en tvångsåtgärd.
Vi har sekretess
Den information som kommer fram under en förhandsbedömning eller utredning lyder under sekretesslagen. Det betyder att vi inte får lämna ut uppgifter till enskilda eller andra myndigheter utan medgivande från den vuxne.
Så här kontaktar du oss
Kontakta socialtjänstens mottagningsenhet via vår kundtjänst. Du kan både få råd om hur du ska hantera din situation och göra en orosanmälan.
Du kan också göra en orosanmälan via e-post, men tänk på att du då inte är anonym.
Fax: 08-567 941 15
Vill du träffa oss för att prata med någon direkt kan du komma och besöka oss.
Postadress
Välfärd Gävle
Mottagningsenheten
Box 825
801 30 Gävle
När socialtjänstens mottagningsenhet är stängd kan du kontakta socialjouren. Exempel på situationer när du kan kontakta socialjouren:
- barn som riskerar att fara illa i sin hemmiljö
- missbrukare som akut måste tas om hand
- om någon är utsatt för hot eller våld.
Kontaktuppgifter socialjouren
Telefon: 026-10 02 25
Telefontider:
Måndag–torsdag 17.00–23.00
Fredag 17.00–02.00
Lördag 16.00–02.00
Söndag 16.00–23.00
När socialjouren är stängd
Behöver du göra en akut anmälan när både socialtjänstens mottagningsenhet och socialjouren har stängt ringer du 112.
Andra myndigheter och hjälporganisationer
Region Gävleborg har också information om hur man kan upptäcka att ett barn far illa.
Polisens webbsida ”Brott mot unga – utsatt” vänder sig direkt till barn och unga.
Socialstyrelsens webbplats har bland annat en kort film som handlar om att vara anmälningsskyldig enligt lag.
BRIS – Barnens hjälptelefon har numret 116 111 – En hjälptelefon för barn som vill prata med en vuxen om vad som helst. Här hittar du BRIS webbplats.
Stickan – krismottagningen för män.