Så går gymnasievalet till
Du som är folkbokförd i Gästrikland gör ditt gymnasieval via Dalarnas Kommunförbund. Gymnasiewebben öppnar för ansökan i januari 2025.
Du fyller i ansökan direkt på webben, sparar din ansökan och skriver ut en kvittens. Kvittensen ska du underteckna och lämna till skolans studie- och yrkesvägledare.
Inloggningsuppgifterna delas ut av din studie- och yrkesvägledare eller motsvarande i början av januari. Går du redan på gymnasiet men vill söka om kontaktar du skolans studie- och yrkesvägledare som kan hjälpa dig.
Håll god ordning på dina inloggningsuppgifter – du kommer att behöva använda dem vid flera tillfällen under våren och sommaren. Ett tips är att ta en bild på dina uppgifter så du har dem i mobilen.
Utbildningsguiden har samlad information om vilka gymnasieskolor och program som finns att söka. Mer information om de olika skolorna finns på varje skolas hemsida.
Behöver du mer hjälp kan du även fråga din studie- och yrkesvägledare.
Har du tappat bort dina inloggningsuppgifter kan du som går på grundskolan/gymnasieskolan vända dig till din studie- och yrkesvägledare för att få hjälp.
För att vara behörig till yrkesprogrammen krävs att man har godkänt betyg i minst 8 ämnen totalt:
- svenska/svenska som andraspråk
- engelska
- matematik
- plus godkänt betyg i 5 ytterligare valfria ämnen
För att vara behörig till ett högskoleförberedande program krävs att man har godkänt betyg i minst 12 ämnen totalt:
- svenska/svenska som andraspråk
- engelska
- matematik
- plus godkänt betyg i ytterligare 9 ämnen
För Ekonomi (EK), Humanistiska (HU) och Samhällsvetenskapliga programmet (SA) måste godkänt betyg i geografi, historia, samhällsvetenskap och religion ingå i de nio ämnena.
För Naturvetenskapliga (NA) och Teknikprogrammet (TE) måste godkänt betyg i biologi, fysik och kemi ingå i de nio ämnena.
För Estetiska programmet (ES) gäller godkänt betyg i vilka nio ämnen som helst.
Om du inte har den behörighet som krävs för ett nationellt program kan du i stället söka till ett introduktionsprogram.
Meritvärdet är summan av dina 16 bästa betyg. Maxpoäng är 320. Har du färre än 16 betyg är det summan av dem som gäller istället.
Du som har läst ett modernt språk som språkval kan även tillgodoräkna dig poängen för detta ämne utöver dina övriga 16 bästa betyg. Maximal betygspoäng blir då 340 poäng för dig som läst och fått betyg i ett modernt språk som språkval och som har betyg i minst 17 ämnen. Observera att dessa regler endast gäller språkval, inte för betyg inom elevens val eller betyg i modersmål.
Inom det estetiska området är det tillåtet för gymnasieskolorna att utöver meritvärdet även ta hänsyn till ett färdighetsprov. Du kommer i så fall att kallas till provtillfälle efter din ansökan.
Vecka 16 öppnar gymnasieantagningen webben för omvalsperiod, den är öppen till och med den klockan 16.00 den 8 maj och du som vill kan under denna tid ändra i din ansökan. Om du vill ändra någonting i din gymnasieansökan behöver du kontakta din studie- och yrkesvägledare.
Det preliminära beskedet baseras på elevernas höstterminsbetyg i årskurs 9 och ger dig som sökande en uppfattning om hur ditt meritvärde ligger till jämfört med övriga sökande. Att du fått ett preliminärt besked till ett visst program innebär inte att du är garanterad en plats där vid den slutliga antagningen.
Efter den preliminära antagningen öppnar webben för en omvalsperiod och förändringar kan ske i elevernas val. Slutantagningen görs på slutbetygen från grundskolan därför kan lägsta meritvärde höjas till den slutliga antagningen.
Den slutliga antagningen ska göras senast den 1 juli och i samband med detta får alla elever sitt antagningsbesked. Elever i vår region får sitt antagningsbesked direkt på Gymnasiewebben.
Du som sökt till en ort utanför vår region får ditt antagningsbesked omkring den 1 juli.
Har du sökt ett individuellt introduktionsprogram på en gymnasieskola eller ett program inom anpassad gymnasieskola får du ditt besked direkt från den skola du sökt. Detta besked kan dröja ytterligare några veckor.
Om du endast söker till utbildingar inom din region kan du bara bli antagen till ett val. Om du däremot även har sökt utbildning till en ort utanför din region kan du bli antagen till olika val i de olika regionerna. Alla regioner sköter sin egen antagning vilket innebär att du kommer att få ett antagningsbesked från varje region du sökt. Detta innebär att du kan bli antagen till mer än en utbildning. Du ska alltid svara på alla antagningsbesked du får, men kan bara tacka ja till ett alternativ.
Antagningskanslierna utbyter uppgifter om elever som sökt på flera orter och om en elev tackat ja till ett alternativ på en ort stryks alla val med lägre rangordning.
Du som sökt via gymnasieantagningens webbsida loggar in där för att se ditt antagningsbesked och ska också svara på ditt besked direkt på webben.
Du måste svara på ditt antagningsbesked och tacka JA eller NEJ till erbjuden plats. Du som inte är antagen på ditt förstahandsval måste också ange om du vill stå kvar som reserv till högre val.
Att vara reserv innebär att du står i kö till ett program. Du kan bara vara reserv till ett val som du är behörig till och som du har rangordnat högre än det du kommit in på. Om du t.ex. är antagen till val 3 kan du vara reserv till val 1 och 2.
Obs! Om du inte svarar alls ställs du automatiskt i reservkö till högre val.
Vi rekommenderar att du alltid söker fler än ett val, gärna minst tre, för att öka dina chanser att få en plats.
Om du är behörig till ett nationellt program eller (sökbart) introduktionsprogram du sökt men inte kommit in på kan du välja att stå i reservkö och kan då ha chans att få en plats i reservantagningen i augusti.
Om du inte fått någon plats och inte står i reservkö kan du kontakta din studie- och yrkesvägledare för hjälp med att göra ett sent omval.
Du som inte är behörig till nationellt program kan gå ett introduktionsprogram. Har du gjort ett intresseval till ett individuellt introduktionsprogram på en skola lämnas den uppgiften vidare till gymnasieskolan i samband med slutantagningen. Det är sedan gymnasieskolan som kontaktar dig med information om tid och plats för upprop.
Efter slutantagningen ska alla sökande svara på sina antagningsbesked och tacka ja eller nej till erbjuden plats. Du som inte har kommit in på ditt förstahandsval ska även meddela om du önskar delta i reservantagningen, eller om du är nöjd med den plats du fått.
Om några elever tackat nej till sin plats under sommaren kan det uppstå lediga platser på ett program med kö och i augusti startar därför reservantagningen. Under reservantaningen fyller vi eventuella lediga platser och du som står i reservkö har därmed chans att komma in på högre val.
Om du under reservantagningen blir antagen på något av dina högre val kommer du att få ett nytt antagningsbesked på webben. Observera att du som får en reservplats på högre val automatiskt stryks från den plats du eventuellt haft tidigare.
Från och med uppropsdagen kontaktar Antagningskansliet alla reserver i köordning per telefon om ledig plats finns. Observera att det är mycket viktigt att du som är reserv håller dina kontaktuppgifter uppdaterade då det är ditt eget ansvar att se till att du är nåbar. Står du först i kön till ledig plats kommer Antagningskansliet att försöka nå dig via de telefonnummer och den e-postadress du har angett, men om vi inte får kontakt med dig under tre dagar i följd går vi vidare till nästa reserv på listan. Registrera gärna ett extra mobilnummer, t.ex. till en vårdnadshavare, för säkerhets skull!
Reservantagningen avslutas den 31 augusti och efter detta datum får du själv kontakta respektive skola om du vill höra dig för om möjligheten att få en plats.
Bra att veta om gymnasiet
Ett yrkesprogram förbereder dig för att bli anställningsbar efter gymnasiet inom den yrkeskategori du fått din utbildning. Yrkesprogrammen ska ha hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket. Du kan också välja att läsa extrakurser och göra dig behörig till flera högskoleutbildningar.
Ett högskoleförberedande program förbereder dig för högre studier.
Ett yrkesprogram kan läsas som skolförlagd eller som en lärlingsutbildning.
Skolförlagd undervisning innebär att utbildningstiden främst är förlagd i skolan. På ett yrkesprogram ingår APL, arbetsplatsförlagt lärande om minst 15 veckor. Det innebär att du utför skoluppgifter på en arbetsplats där en handledare ansvarar för din utbildning. En lärare från skolan har kontakt med dig och handledaren under dessa veckor.
En lärlingsutbildning innebär att den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen motsvarar halva utbildningstiden, med ansvarig handledare på arbetsplatsen och lärare som har kontakt med dig och handledaren.
Inom det individuella valet väljer du själv vilka kurser du vill läsa. Kurserna är 100 poäng och du väljer från det utbud som våra skolor erbjuder. Du läser individuellt val i årskurs 2 och 3. Här har du möjlighet att välja kurser som kan öka din behörighet och/eller ge meritpoäng.
För att få ett examensbevis krävs godkända betyg i vissa kurser. Du måste också ha godkänt i minst 2 250 poäng. Om dessa krav inte uppfylls får du ett studiebevis istället för examen.
Fortsatta studier efter gymnasiet
Högskola och universitet
På en högskola eller ett universitet kan du läsa en mängd utbildningar och fristående kurser.
Läs om behörighet till högskola och universitet.
Komvux
Om du har avslutat gymnasiet med ett studiebevis och/eller behöver läsa in gymnasiekurser för grundläggande eller särskild behörighet kan du söka till Komvux. Komvux erbjuder även yrkesutbildningar, grundskolekurser, gymnasiekurser, lärvux (anpassade skolkurser) samt SFI – svenska för invandrare. Gäller från och med 1 juli det år man fyller 20 år.
Folkhögskola
Folkhögskola är en utbildningsform som vänder sig till vuxna. Här ges kurser för funktionsnedsatta, grundskolekurser, allmänna kurser, behörighetsgivande kurser, profilkurser, yrkesutbildningar, distanskurser, sommarkurser.
Yrkeshögskolan
Yrkeshögskolan är en utbildningsform som vänder sig till vuxna. Utbildningarna varvar teori med praktik inom yrken där arbetskraft saknas.
Basår eller bastermin
Högskolor, universitet, Komvux och folkhögskolor kan erbjuda basår eller bastermin. Det är kurser som krävs som särskilt behörighetskrav inom naturvetenskapliga eller tekniska högre utbildningar. Kurser som blivit lästa på ett basår ger inte meritpoäng men behörighet om samtliga ingående kurser är godkända.